Jag förstår till fullo varför grannfejder uppstår och varför det är ett genomgående tema i hela mänsklighetens historia. Krig har utspelats över både milsvida områden men även över en gräns som dragits fel med en meter.
Grottmänniskorna hade sin överlevnad att tänka på när de vaktade sina "gränser & revir". De konkurrerade om mat, bra boplatser och såklart kvinnor. När det gäller den moderna människan är det inte överlevnad som gör att man vaktar sina gränser men antagligen är det samma primitiva känslor som kommer upp till ytan. Jag vet att det är primitiva känslor för det finns inte mycket förnuft bakom de känslor som får mig att vilja köra över mina två krånglande grannarna med bilen när jag ser dem.
Förra året på sensommaren styckade vi av och sålde 1000kvm av vår tomt. Avstyckningen var en segdragen historia som orsakade en hel del frustration men ingen av grannarna klagade eller hade anmärkningar på hur avstyckningen såg ut. Men efter många om och men så var det äntligen klart, trodde vi. Nu skulle bara bygglovet för den planerade villan beviljas innan försäljningen av tomten skulle vara helt klar. Inga synpunkter kom in under tiden från att bygglovet skickats ut till våra grannar i våras tills dess att beslutet om bygglov togs av stadsbyggnadskontoret i början av april.
För att ge er lite bakgrunds historia och mer insikt för att förstå vad som krånglar så ska jag förklara följande:
Såhär funkar det, eller fungerar det inte.
* Lantmäteriet tar ut ca 26000kr för att "stycka" av tomten och markera med "pinnar" var gränsen går. Men de markerar bara ut den nya tomtgränsen. Var den gamla tomtgränsen går bryr de sig inte om även om den ingår i den nya tomtgränsen. Dvs tomtgränsen kan gå i ett z från punkt A-D där punkt A & D tillhör den nya gränsen. Men är punkt B & C "gamla" men inte finns utmärkta så markeras inte dessa ut. Tittar man på markeringarna ser det ut som att gränsen går rakt från A-D.
* Stadsbyggnadskontoret skickar först ut en ritning på planerad byggnad till grannarna. ca 3v har de att komma in med synpunkter. När bygglovet har beviljats ska ägarna till tomten som ska styckas av få ett papper påskrivet att de angränsande fastighetsägarna har tagit del av att bygglovet har beviljats. Från dess att detta papper är påskrivet så har berörda grannar tre veckor på sig att överklaga bygglovet. Har de inte överklagat inom denna tid är bygglovet klart. Det är intressant för det är inte alltid man har den bästa kontakten med sina grannar och i vissa fall så bor de inte ens på sin ”tomt”. Vi har t ex en sommarstuga där en av våra äldre grannar bor när det är fint väder och som vi inte vet var hon bor i vanliga fall. Ännu lustigare är att denna äldre dam den enda grannen som skrivit på att hon tagit del av beslutet om bygglovet och därmed krånglat mist. Tyvärr är det henne vi ser minst av. Kan man inte få detta papper påskrivet, som i vårt fall får man skicka ett rekommenderat brev till grannarna, då börjar överklagningstiden från det att de löst ut brevet. Vill de inte ens lösa ut detta brev, vilket jag hoppas att våra grannar gör så får man publicera beslutet i tidningen och gå utifrån detta datum.
Två av de tre grannar som är berörda av vår avstyckning har inte överklagat avstyckningen. Men när min sambo skulle få dem att skriva under att de tagit del av beslutats om bygglovet kom de plötsligt på att det saknades gamla markeringar på den avstyckade tomten och att ”pinnar” som lantmäteriet satt ut enligt dem sitter för långt in på deras tomter. Därmed vägrar de att skriva under och kräver att den gamla markeringen ska märkas ut igen innan de ska skriva på. Att märka ut en pinne innebär en kostnad till lantmäteriet på 5000-6000kr. Där pinnen ska sitta har lantmäteriet markerat med färg, men det sitter ingen ”officiell” lantmäteripinne där.
Som tur var har vi rätten på vår sida eftersom enligt lantmäteriet har vi inga som helst skyldigheter att se till att denna markering är på plats, även om vi självklart har skyldighet att respektera tomtgränsen. Grannen som klagar över markeringen hade med andra ord kunnat få en informell bekräftelse på att vi är medvetna om denna gräns men det accepterar han inte för tillfället. Han anser att min sambo var otrevlig och inte ville känns vid denna pinne när han var nere och ville få pappret påskrivet. Därför ska de av ren princip inte skriva under förrän pinnen är tillbaka.
Det som är lustigt är att om de hade skrivit under och varit medgörliga hade vi säkert känt oss mer angelägna om att kunna lösa allt på ett trevligt sätt. som det är nu känns det mest som att vi bara ska köra över deras önskemål (och gärna deras kroppar).
Skönt för vår del är att vi vet att dessa grannar inte är omtyckta eller kommer överrens med de övriga grannarna. Med andra or det är inte vi som är onödigt krångliga eller har gjort något allvarligt för att dra på oss deras ovilja. Vi har alltid varit trevliga mot dem och lyckats hålla oss på god fot med dem ett antal år, vilket i sig kan ses som en bedrift. Men nu är det över, nu är det krig! *grrr*annar får man stycka av dem?
1 kommentar: