Knackligt

Är det kylan?

Det har varit neråt -15 på nätterna och runt -10 på dagarna.

Igår Onsdag när jag red jossan i paddocken kändes hon seg och ovillig, tar inte för sig varken i skritt eller i traven. Snubblig i skritten. stel i sidorna, och stretig. Nej ingen behaglig känsla alls. Dagar som denna är jag glad att jag bokat in ny tid på kliniken, denna gång tisdagen 5:e mars 17:00. Skrittade och travade och hade bytt till bettet. Jossan trivs med hackamoret men hon är svårare att ställa och få rak med hackamoret. Men stretigheten i bettet hänger nog ihop med den allmäna stretigheten. gav upp efter en kvart och red ut en sväng upp till masten. Travade på grusvägen och fick genast lite bättre bjudning och kunde få henne att gå i en lägre form lite. skrittade runt masten och sen hem igen. Travade sen i lite i paddocken bara för att känna efter om hon kändes annorlunda när hon kommit igång lite mer och visst lite bättre kändes det.

Skönt iallafall att man börjar märka att det blir ljusare både på eftermiddagen och på morgonen. Är fortfarande ljust vid 16:30 när jag åkte hem från jobbet igår.

Imorse hade jag stallet så jag var ute vid 5:20 och fodrade, mockade åt mina, Amanda hade lyckats välta ut sin vattenbunke. Tror att jag får fylla på den bättre, hade lämnat den då det var ca 1/4del kvar men tror hon blir missnöjd när vattnet inte är nytt och fräscht ;) Gjorde höpåsar och la på täckena på hästarna. Sen in och väcka Linnea fixade frukost åt henne och förmande henne att skolskjutsen kommer vid 7:25 så då får hon se till att vara klar - dvs påklädd, ätit frukost borsta tänder och på med ytterkläderna. Jag går ut och släpper ut hästarna, 7:30 ser jag att skjutsen kommer och springer in för att se om hon är redo, men hittar henne inte! tror först att hon gömmer sig så springer omkring och letar och blir lite irriterad och säger åt henne att om hon gömmer sig så får hon komma ut nu! sen ser jag att hennes ytterjacka är borta, då inser jag att hon troligen redan gått ut - men glömt skolväskan :) Så ut och där hittar jag henne, hon hade letat efter mig - har ju glömt att fixa en egen nyckel till henne.

Igår nämnde hon att jag aldrig säger att jag är stolt över henne. Det trodde jag att jag hade gjort, för jag är Stolt över henne! Hon har mer ordning än sin mamma ibland :) Slarviga föräldrar kanske skapar de mest ordningsamma barnen?