Vurpat

Ja man får aldrig vara för glad, glömde det, och så får man aldrig skratta fredagen den 13:e i ansiktet för då får man igen Glömde det oxå ...

Så i fredags vurpade jag och Amanda med vagnen

Jag har ju varit lite lyrisk över min lilla fina ponny och hur duktig hon är, och det håller jag fast vid fortfarande. Så allt kändes jättebra på fredagen när jag spände för henne och började köra i paddocken. Det skulle bli ett pass som repetition av det vi övat på körträningen i onsdags, få henne loss i högersidan. Precis när jag skulle börja köra var det underbart väder och jag tänkte ett kort ögonblick om jag skulle vara lat och strunta i hjälmen och köra i kepsen - som tur var bestämde jag mig för att trots gå den extremt långa vägen (not) och byta till hjälm.

Skrittade i paddocken och hon kändes jättefin. Då plötsligt hände det som inte får hända. vagnen gick sönder! svängeln lossnade och slog Amanda på bakbenen, Allt hände så snabbt så jag har bara fragmentariska minnesbilder om vad som hände, amanda som sparkade bakut och sen drog iväg, jag som försökte få stopp på henne och som bara kunde notera att svängeln slog på hennes bakben, sen välte vagnen i giren och jag trillade av, som tur var så lossnade vagnen och Amanda stack iväg med svängeln och tyglarna hängade efter Jag slog mig bara på ena smalbenet och kunde kravla mig upp på benen igen och följa efter henne. som tur var sprang hon mot hagarna och stannade sen på en åker bredvid. Där fick jag med hjälp av två stallkamrater tag på henne. Inga större skador, lite småsår på bakbenen och ungefär i samma skärrade tillstånd som mig. Fick loss svängeln och slängde upp draglinorna över ryggen.

Men när jag konstaterat att hon inte var halt så fick jag hjälp direkt att gå tillbaka till paddocken och sen fick hon nosa på vagnen som klarat sig och sen ledde jag henne och de drog vagnen bakom henne. Lite skeptisk men verkade trots allt ta det ganska bra.

Hon var lite svullen i höger bakben dagen efter men fortfarande inte halt och efter en promenad hade svullnaden gått ner.

På tisdag kommer min nya medkusk så vi får se om vi provar att spänna för henne igen om vagnen blivit lagad. När jag kollade på den så verkade det som att muttern som hållt fast svängen helt enkelt hade lossnat trots att den var fäst med loctite http://en.wikipedia.org/wiki/Loctite så man kanske kan konstatera att riktiga hästkrafter är starkare än hästkrafter inom motorvärlden

Stackars lilla Amanda, hoppas nu att hon inte fått några bestående men, förstår att hon är skeptisk, jag är det oxå ... Så tråkigt när det händer saker och det inte är hästens fel utan utrustningen. hm tror jag behöver en ny vagn!! Denna brinner nog bra

På Lördagen red jag ut med Keiron och hans nya medryttare A, vi red fjället rundan och stötte på en ryttare uppe vid "rondellen" som berättade att hon blivit "jagad" och påkörd av en traktor nere vid Mularend. Otäckt, så vi undvek den vägen och red istället runt långa rundan. Mest skritt och trav och lite galopp. var ute i ca 1h30min. Kossorna var lite otäcka men med draghjälp från Keiron kom vi förbi ganska snabbt.

Söndagen - en till konditionsträning med Jossan, fjället och sen till höger men vände vid sommarstugan. galoppintervaller, kändes ganska pigg och glad. På vägen hem hade kossorna placerat sig närmare staketet och vi stod i ca 15-20min och tittade på dem innan Jossan tog modet till sig och vi taktade förbi dem. ca 1h. Amandas ben kändes normalt. Det började regna på eftermiddagen så efter att ha varit och tittat på en ganska tråkig gård tappade jag suget och Amanda fick vila en dag till

Linnéa och jag städade stugan på lördagen och det kändes som alltid riktigt skönt när det var gjort! Jag damsög och hon diskade och plockade undan lite.