Klarar mig utan

Ok om man säger såhär: Innan har jag inte känt att jag klarat mig utan medryttare. Jag tror inte det handlar så mycket om tid för just nu så har jag väl inte mer tid än förrut. Det hadlar nog mest om lust. För just nu känns det inte alls som jag har något behov av medryttare. M som hjälper mig två dagar i veckan och jag henne lika mycket är iof bra att ha. Men just nu vill jag bara rida mer

Det säger väl en del om hur det går

Men nu ska vi inte hurra för mycket för då kommer väl nästa bakslag.

Måndagen:
Gaston går ju ensam med Herr P nu och kommer göra det fram till den 26:e. Sen får vi se vad som händer. Men helt skadefri har han inte klarat sig men absolut inget allvarligt. Ett litet sår fick han i måndags på bakbenet. såklart såg jag det när jag tagit in honom för träningen. Han var en aningens svullen men verkade pigg för övrigt. Tränaren tyckte att det inte såg ut att vara någon fara så vi körde på. Gaston kändes piggare nu så det är skönt, antingen börjar han vänja sig vid att vara ute nätter eller så kanske han börjar få lite bättre kondition trots allt

Fick jobba en hel del på voltspåret med min sits, att inte knipa med knäna, komma ner med innerskänkel. Sen blev det även en del igångsättningar för att få Gaston lite mer alert. Det kändes bra även om det var väldigt grundläggande saker. Tränaren tyckte han såg mer loss ut i ryggen och hade funderingar på om det kanske är för att han är ute och rör sig mer eller kanske för att han är mer igång. Träningsvärk hade jag så det skrek dagarna efter. Kan bero på att jag red ut barbacka en sväng på Herr P efter träningen och travade även lite i skogen var ute i ca 40min?

Tisdagen: Red ut en härlig tur med Gaston. Lite svullen ibakbenet vid såret men nästan helt ok efter ridturen. Mer galopp än innnan men lite mindre trav.

Onsdagen: Medryttaren hade hand om G som fick vila

Torsdag: Red i paddocken. Gaston var nästan ännu trevligare än i måndags. Gjorde lite samma övningar och det kändes bra!

Red i ca 50min.