Ganska ofta känner jag mig som världens sämsta mamma. Även om jag innerst inne vet att jag inte är det. Jag varken agar eller försöker sälja mitt barn - även om man ibland har lust att göra det.
Det är inte lätt att behöva ha ordning på fler än sig själv, vilket inte är lätt nog. och man sneglar ofta på andra föräldrar och undrar hur de lyckas se så välorganiserade ut ser det bara ut som de har kontroll eller luras de? Jag hoppas på det sista så att jag slipper vara ensam. Jag antar att vi föräldrar har i samma ögonblick som våra barn kom till världen axlat rollen som syndabockar för all den trauma de kommer att få uppleva under sin uppväxt och i vissa fall även därefter.
I helgen skulle 8-åriga dottern på kalas. Jag hade iallafall kommit ihåg att köpa en present! Men presentpapper :o I sista minuten fick jag rotat fram gammalt julpapper hemma hos pojkvännen. Kort och presentsnören var bara att glömma. :p Sen var det kläderna. Jag hade tagit med ombyte till dottern - men så hade hon spillt på gårdagens tröja så det var en tydlig fläck mitt på magen. Dottern frågar efter finkläder - hon ska ju på kalas och hennes mamma står som ett fån. Hon fick ta på sig jeans och den minst fläckliga tröjan och sen var det bara att slänga sig ut i bilen. Som tur var hann mamman inte starta bilen innan hon insåg att hon glömt att kolla var bowlinghallen låg där kalaset skulle vara. In igen och slå upp det på datorn. Vi kom iallafall dit exakt på minuten. *pust*.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar