onsdag 13 maj 2015

Grupparbeten - av ondo

Igår var det åter igen dags för utvecklingssamtal för dottern. Jag hade pratat med henne innan och vi kom fram till ett par saker som vi skulle ta upp med läraren.


Efter att ha pratat med läraren ett tag insåg vi båda att det framförallt var grupparbetena som drog ner på min dotters motivation och resultat. För tillfället ska hon göra ett grupparbete med två killar som tyvärr inte alls är motiverade att bidra med något, vilket slutat med att min dotter har fått tjata på dem att jobba - utan resultat och att hon sen gått till lärarna som även de har pratat med pojkarna men även där utan resultat. Min dotter tycker det är så jobbigt att jobba i denna grupp så att hela dagen blir förstörd för henne. Både innan och efter den lektionen är hon på dåligt humör.


Läraren motiverade - att grupparbeten minsann ska ju "lära" barnen att jobba i en grupp. Jag kände hur hela jag himlade med ögonen. Jag vet att både i skolan och i arbetslivet lär man hamna med folk som man arbetar mindre bra med. Men om det nu handlar om att "lära" sig att jobba i en grupp så är det uppenbart att min dotter redan kan det men att det är de två pojkarna som behöver ett par extra lektioner. Man lär sig inget om att arbeta i grupp genom att bli satt i en grupp där man ska utföra en uppgift och sen inte får någon handledning eller vägledning från "läraren/ledaren". Jag kan svära på att i skolan är lärarna bara fokuserade på uppgiften - inte på vilket sätt gruppen har löst uppgiften och de konflikter som kan uppstå på vägen. I en grupp/team/projekt är det inte de övriga medlemarnas uppgift att se till att alla drar sitt strå till stacken, deras uppgift är att producera ett resultat. Det är läraren/ledarens/chefens uppgift att se till att gruppen fungerar. Om man i skolan sätter ihop en grupp med en "ledare" som har befogenhet att byta ut gruppmedlemmar om dessa inte efter ett antal tillsägelser inte gör det som de ska, då kan vi börja prata om att lära sig att jobba i grupp. Så frågan är är det meningen att min dotter ska lära sig att bli en chef/ledare för en grupp? för det är i princip det läraren i mina öron sa till mig. Men alla som jobbat vet att en projektledare kräver så mycket mer utbildning än att bli satt i en grupp och bli tillsagd att producera en uppgift. I arbetslivet behöver man gå flera veckors utbildning i ledning för att på ett bra sätt kunna leda en grupp.


Jag ser dagens "grupparbeten" som utförs i skolan som ett resultatinriktat verktyg. I en fungerande grupp där alla är motiverade att prestera bra resultat är ett grupparbete ett bra verktyg, men inte i syftet att lära sig grupparbete är det helt bortkastat. Det är en fördel att sätta liksinnade i samma grupp. I ett grupparbete i skolan är det så lätt för de mindre motiverade att åka snålskjuts på de duktigare. Där de duktigare och mer motiverade får agera lärare. Sätter man liksinnade i samma grupp kan man som lärare sätta in mer stöd och hjälp till de grupper där eleverna är mindre motiverade, de mer motiverade eleverna lär säkert i störsat utsträckning klara sig på egen hand. Undataget är elever som är motiverade men som har svårare för sig, de kan med fördel sättas i en grupp med motiverade men de som har lättare för sig. Då kan man prata om sammarbete. Men som i min dotters fall där hon ber sina gruppmedlemar att läsa ett antal sidor - men de inte gör det. Tja den motivationsbristen är inget min dotter ska behöva stå ut med varken i grupparbetena i skolan eller senare i arbetslivet.


Så lärarna snackar rent ut av skit när de pratar om att grupparbete skulle leda till ett bättre sätt att jobba i grupp. Vi vet alla att när man jobbar i grupp är det bara att härda ut de som glider med på en räkmacka och vi lär få dras med dem genom hela livet om vi inte har en chef/ledare/lärare som har tillräcklig kompetens för att se till att alla blir lika motiverade & gör sitt jobb.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar