minnesinlägg
Jossan :
Fredag Skritt red ut.
Lördag Skritt för hand över bommar
Söndag Skritt red ut till höger pigg och taktade lite.
Måndag Tömkörning i paddocken ca 40 min. pigg. förböjde sig gärna åt höger.
Amanda:
Fredag - Vila.
Lördag: Linnea red och jag ledde sällskap med hero/Maria red upp i säveskogen - grantunneln, vände vid moppecirkeln där det var sjöblött
Söndag: körde för första gången. Gick bra fram till mekaniska. lite trav på asfalten
Måndag Till mulered promenerade med henne på asfaltsvägen, red på uppförsbackarna på grusvägen - ej i stora backen. Travade på lite längre sträckor. duktig och ganska framåt.
tisdag 24 april 2012
fredag 20 april 2012
Flygtur - men inte i den bemärkelsen
6:e november 2011 har jag en notis i min kalender att Jossan var halt. 18;e november åkte jag till Ale. Det är 5månader och två veckor sen jag red på henne.
Igår var det dags, efter två veckors skritt för hand i ca 20-30min så är det nu dags för steg 2 i igångsättningsprogrammet,
Vecka 3-4 Vila i liten hage med skritt under ryttare en gång dagligen 20-40min. Kan varvas med tömkörning, kan skrittas över bommar. Vid ridning ute rid i lätt kuperad terräng undvik branta backar där hästen lätt kan halka. Hästen får ridas i form och kan arbetas med enstaka steg sidförande.
Jag visste inte riktigt hur hon skulle reagera vid uppsittningen då hon har varit lite besvärlig att sitta upp på. Jag har provat att lägga på och promenera med sadeln och det var inga problem, det mindes hon iallafall :) Men jag förträngde helt våra träninsningsproblem som vi hade när jag fick henne. Hon var ovillig att bli tränsad, troligen på grund av den fisteln hon har i ena örat och som hon inte gillar att man pillar på. Men efter lite mutor med morötter och lite tränande så gick det över och det var inga problem att tränsa - för då visste hon att det inte var öronpill på gång. Hon tillochmed böjde ner huvudet och "hjälpte" till. Jag borde ha sett varningstecknen då hon även varit lite strulig med grimman de senaste veckorna. Slänger och rycker lite med huvudet och höjer huvudet. Men efter bara lite protester har det gått att få på grimman.
Såhär i efterhand inser jag att jag tränsade henne när vi var på Åb till Ale och jag har bara ett litet minne av att hon inte gillade det men att det gick med bara någon liten protest. Igår var det tvärnej från hennes sida. hon skulle inte ha på sig tränset! Inte lätt att övertala en häst som slänger med huvudet och kör upp det i taket när man inte är så lång. Jag blev både irriterad och lite stressad då jag hade sällskap som väntade plus att jag redan innan var lite spänd inför uppsittningen och ridturen. Det blev inte bättre av att den nya medryttaren till Kalle snällt försökte komma med "goda" råd. Jag morrade ilsket att jag inte behövde hjälp och ansåg att hennes kommentarer var värdelösa ... Jo jag vet att man kan plocka isär tränset på "svårtränsade" hästar. Men det var för mig ett sätt att komma runt problemet inte att lösa det och jag vet ju att Jossan går att tränsa och att hon bara inte ville. Vilket fick mig minst lika rödilsket envist vägra att inte tränsa på något annat sätt än det "vanliga". Tillslut hämtade jag pallen och när jag kom upp en liten bit och satte på henne grimma och satte fast henne i gången hade hon inga möjligheter att komma undan på samma sätt. hon försökte lite att höja huvudet och även att tränga mig med bogen. Men det fick hon inte. Sen gav hon ganska snart upp och tränset var på. Tog väl bara en halvtimme att tränsa *pust*.
Uppsittningen: ledde fram henne till Pallen och hon tyckte det var lite läskigt. Hon har ju alltid varit väldigt skeptisk till uppsittningspallen. Hon stod stilla när jag klev upp men sen rusade hon bak ett par steg och jag valde att släppa istället för att vara tvungen att hoppa ner efter henne och hålla kvar tygeln - hade hon antagligen tyckt varit ännu otäckare. Hon stod stilla och väntade. Fick hjälp av tjejn jag skulle rida ut med så hon kopplade fast ett grimskaft och distraherade med en morotsbit och sen var det inga problem att komma upp.
Ridturen. Vi gick med Hero och i början så smög hon fram lite. förböjde sig och krullade ihop sig - helst åt höger. snubblade till nån gång på hemvägen men kändes inte som det snubblandet som hon hade när det var som värst. Så jag ignorerade. Helt ljuvligt kändes det att vara uppe på hennes rygg igen. Efter en stund så gick hon om Hero och sen kom det ut en fux från grannstallet som skulle åt samma håll som vi. Den var superintressant och Jossan ökade farten och skrittade på som bara den! :) På hemvägen mötte vi en bil med släp och även om den var otäck så höll hon sig i skinnet. duktiga tjejen! Svävade lite efteråt av lycka :)
När man väl kommer upp på ryggen på henne är hon ganska välartad det är som sagt var tränsning och uppsittning som vi behöver öva en hel del på.
Min Pojkvän behöver lära sig följande: Om man är ihop med en hästtjej och hennes häst har varit oridbar i 6månader och hon ridit för första gången samma dag. Då svarar man inte i telefonen att "jag har inte tid just nu, jag står här med "grabbarna" och pratar. Kan jag ringa dig sen?" Då ska han inte vara förvånad att han får ett surt "Nej det kan du inte jag ska gå och lägga mig nu. Godnatt!" Klick.
Sen har jag funderat lite på Amanda. Tyckte först det var en väldigt bra idee att stallkompisens dotter kunde rida lektion på henne. Men efter lektionen känner jag mig tveksam, fick höra lite kommentarer igår i stallet att Amanda varit lite istadig och att tjejen fått sparka på för att hon inte ville gå fram. Jag var med och tittade i början av passet och visst var hon lite seg men såg inga tendenser till istadighet. De försökte galoppera men jag avbröt det snabbt då hon inte är galopperad av mig innan under ryttare. Sen var jag tvungen att lämna.
För mig är det absolut absolut viktigaste med lilla Amanda att hon är glad och motiverad till jobb. Visst det kan ingå ett visst tvång i vägen att få henne att jobba men hon ska tycka det är kul. Sen är hon inte igång och jag sa det till dem men jag skulle nog ha specificerat för tränare mer i detalj vad jag menade. Hon har inte travat långa sträckor/stunder i paddocken under ryttare. Jag har mest promenerat långa promenader med henne och lagt in kortare travsträckor. Att sitta och traggla i trav i varv på varv med avbrott kan jag mycket väl förstå att lilla Amanda tyckte var både pest och kolera. När jag tömkör har hon ett helt annat driv i steget vilket även får mig att fundera om det kan vara sadeln som inte ligger optimalt. Sen att ha en liten ryttare som inte vågar och vet hur hon ska driva på på rätt sätt förstärker bara Amandas "tröghet" och förbättrar den inte. Hm hm. Kanske ska rekommendera bara uteritter ett tag till med trav och ev lite galopp i ett mer naturligt och mer inbjudande miljö.
Igår var det dags, efter två veckors skritt för hand i ca 20-30min så är det nu dags för steg 2 i igångsättningsprogrammet,
Vecka 3-4 Vila i liten hage med skritt under ryttare en gång dagligen 20-40min. Kan varvas med tömkörning, kan skrittas över bommar. Vid ridning ute rid i lätt kuperad terräng undvik branta backar där hästen lätt kan halka. Hästen får ridas i form och kan arbetas med enstaka steg sidförande.
Jag visste inte riktigt hur hon skulle reagera vid uppsittningen då hon har varit lite besvärlig att sitta upp på. Jag har provat att lägga på och promenera med sadeln och det var inga problem, det mindes hon iallafall :) Men jag förträngde helt våra träninsningsproblem som vi hade när jag fick henne. Hon var ovillig att bli tränsad, troligen på grund av den fisteln hon har i ena örat och som hon inte gillar att man pillar på. Men efter lite mutor med morötter och lite tränande så gick det över och det var inga problem att tränsa - för då visste hon att det inte var öronpill på gång. Hon tillochmed böjde ner huvudet och "hjälpte" till. Jag borde ha sett varningstecknen då hon även varit lite strulig med grimman de senaste veckorna. Slänger och rycker lite med huvudet och höjer huvudet. Men efter bara lite protester har det gått att få på grimman.
Såhär i efterhand inser jag att jag tränsade henne när vi var på Åb till Ale och jag har bara ett litet minne av att hon inte gillade det men att det gick med bara någon liten protest. Igår var det tvärnej från hennes sida. hon skulle inte ha på sig tränset! Inte lätt att övertala en häst som slänger med huvudet och kör upp det i taket när man inte är så lång. Jag blev både irriterad och lite stressad då jag hade sällskap som väntade plus att jag redan innan var lite spänd inför uppsittningen och ridturen. Det blev inte bättre av att den nya medryttaren till Kalle snällt försökte komma med "goda" råd. Jag morrade ilsket att jag inte behövde hjälp och ansåg att hennes kommentarer var värdelösa ... Jo jag vet att man kan plocka isär tränset på "svårtränsade" hästar. Men det var för mig ett sätt att komma runt problemet inte att lösa det och jag vet ju att Jossan går att tränsa och att hon bara inte ville. Vilket fick mig minst lika rödilsket envist vägra att inte tränsa på något annat sätt än det "vanliga". Tillslut hämtade jag pallen och när jag kom upp en liten bit och satte på henne grimma och satte fast henne i gången hade hon inga möjligheter att komma undan på samma sätt. hon försökte lite att höja huvudet och även att tränga mig med bogen. Men det fick hon inte. Sen gav hon ganska snart upp och tränset var på. Tog väl bara en halvtimme att tränsa *pust*.
Uppsittningen: ledde fram henne till Pallen och hon tyckte det var lite läskigt. Hon har ju alltid varit väldigt skeptisk till uppsittningspallen. Hon stod stilla när jag klev upp men sen rusade hon bak ett par steg och jag valde att släppa istället för att vara tvungen att hoppa ner efter henne och hålla kvar tygeln - hade hon antagligen tyckt varit ännu otäckare. Hon stod stilla och väntade. Fick hjälp av tjejn jag skulle rida ut med så hon kopplade fast ett grimskaft och distraherade med en morotsbit och sen var det inga problem att komma upp.
Ridturen. Vi gick med Hero och i början så smög hon fram lite. förböjde sig och krullade ihop sig - helst åt höger. snubblade till nån gång på hemvägen men kändes inte som det snubblandet som hon hade när det var som värst. Så jag ignorerade. Helt ljuvligt kändes det att vara uppe på hennes rygg igen. Efter en stund så gick hon om Hero och sen kom det ut en fux från grannstallet som skulle åt samma håll som vi. Den var superintressant och Jossan ökade farten och skrittade på som bara den! :) På hemvägen mötte vi en bil med släp och även om den var otäck så höll hon sig i skinnet. duktiga tjejen! Svävade lite efteråt av lycka :)
När man väl kommer upp på ryggen på henne är hon ganska välartad det är som sagt var tränsning och uppsittning som vi behöver öva en hel del på.
Min Pojkvän behöver lära sig följande: Om man är ihop med en hästtjej och hennes häst har varit oridbar i 6månader och hon ridit för första gången samma dag. Då svarar man inte i telefonen att "jag har inte tid just nu, jag står här med "grabbarna" och pratar. Kan jag ringa dig sen?" Då ska han inte vara förvånad att han får ett surt "Nej det kan du inte jag ska gå och lägga mig nu. Godnatt!" Klick.
Sen har jag funderat lite på Amanda. Tyckte först det var en väldigt bra idee att stallkompisens dotter kunde rida lektion på henne. Men efter lektionen känner jag mig tveksam, fick höra lite kommentarer igår i stallet att Amanda varit lite istadig och att tjejen fått sparka på för att hon inte ville gå fram. Jag var med och tittade i början av passet och visst var hon lite seg men såg inga tendenser till istadighet. De försökte galoppera men jag avbröt det snabbt då hon inte är galopperad av mig innan under ryttare. Sen var jag tvungen att lämna.
För mig är det absolut absolut viktigaste med lilla Amanda att hon är glad och motiverad till jobb. Visst det kan ingå ett visst tvång i vägen att få henne att jobba men hon ska tycka det är kul. Sen är hon inte igång och jag sa det till dem men jag skulle nog ha specificerat för tränare mer i detalj vad jag menade. Hon har inte travat långa sträckor/stunder i paddocken under ryttare. Jag har mest promenerat långa promenader med henne och lagt in kortare travsträckor. Att sitta och traggla i trav i varv på varv med avbrott kan jag mycket väl förstå att lilla Amanda tyckte var både pest och kolera. När jag tömkör har hon ett helt annat driv i steget vilket även får mig att fundera om det kan vara sadeln som inte ligger optimalt. Sen att ha en liten ryttare som inte vågar och vet hur hon ska driva på på rätt sätt förstärker bara Amandas "tröghet" och förbättrar den inte. Hm hm. Kanske ska rekommendera bara uteritter ett tag till med trav och ev lite galopp i ett mer naturligt och mer inbjudande miljö.
torsdag 19 april 2012
Jävla fucking ATP
Idag har jag åter igen syndat. Varit en usel mamma och blivit räddad av min pojkvän.
ATP - är det fritids och skolans förkortning på Avhämta i Tid Projekt (för ovetande föräldrar) känns som ett djävulskt påfund som någon har funderat ut bara för att ge oss föräldrar ett extra dåligt samvete och röra om i våra strukturerade planer.
ATP återkommer varje månad och varje månad är det föräldrar (jag är faktiskt inte ensam!) som glömmer bort att det är ATP just den onsdagen och att just den onsdagen stänger fritids kl 16. Prick - tror alltid fritidspersonalen optimistiskt men samtidigt har de satt i rutin att ringa runt till föräldrar till barn som inte hämtats upp strax innan kl. 16 väl medvetna om att de troligen glömt att det är ATP. Men samtidigt är inte personalen att klandra, de meddelar dessa dagar i början av varje termin. De påminner i veckobreven, de skriver stora lappar på dörrarna dagarna innan och på tidschemat där alla föräldrar noterar sina barns tider. Men ändå går det att missa.
Jag anser mig ganska bra på att trots allt komma ihåg dessa dagar och komma tidigare än kl 16 och hämta linnea. Jag brukar tillochmed säga till henne när jag lämnar att idag kommer jag tidigare för jag vet att det är ATP så ni behöver inte ringa.
Men ibland falerar man totalt. Även om jag skrivit in det i min kalender på internet som jag i princip kollar dagligen. Jag minns tillochmed att jag satt på jobbet och tittade på den flera gånger under dagen för att se vad som skulle ske i veckan men jag glömde att titta på samma dag och att läsa att det står ATP fritids 16 på kategorin Linnea. Så lyckligt ovetande lämnar jag jobbet 15:45 för att hinna fram lagom till 16:30. Trafiken var lite värre än vanligt men jag kände mig ganska lugn att jag skulle hinna. Ända tills det ringde i mobilen. Jag blev nästan lite lättad då jag trodde det var någon kompis förälder som ville höra om linnea kunde följa med dem hem och leka, men så bra var det inte, tvärtom, det var fröken på skolan som undrade om jag kom ihåg att det var ATP. Shit nej det har jag helt glömt ...En djup suck hördes i andra ändan av luren. Jag drog till med en extremt optimistisk tidsuppskattning, jag är där om en kvart -tjugo minuter. Ok säger fröken jag ska säga till Linnea det. När jag la på och tittade på köerna framför mig insåg jag att det säkert var minst en halvtimme kvar tills jag var framme vid skolan. Hjärnan går på högvarv och jag förbannar bilisterna omkring mig, när plötsligt en ljusglilmt. Jag slänger mig på mobilen igen och ringer upp pojkvännen. Ibland har man tur. Han var fortfarande kvar på jobbet som bara ligger 10min från Linneas skola. Kan du hämta henne? När han svarar att han kan så känner jag inte bara att en sten faller från mitt bröst utan även vilken oerhörd tur jag har som hittat en kille som han som alltid ställer upp och som alltid finns där. Sen får jag väl ha överseende med att vi missförstod varandra och jag åkte hem till honom och väntade medan han åkte hem och lämnade Linnea hemma hos mig. Jag tänkte att jag skulle ringa tillbaka och bekräfta att det var hos honom vi skulle ses men kom helt fel fram till att han kunde väl inte ha missat min tydliga betoning på att vi skulle ses hemma hos Dig.
Linnea var inte glad men det gick snabbt över och sen hade vi en ganska mysig kväll med en lyckad maträtt som leder till ett annat ämne där jag helt misslyckats men mer om det i ett annat inlägg.
Tyvärr avslutades den med att jag som så många gånger förr satt uppe och frustrerad väntade på att Linnea skulle sluta vrida sig i sin säng och somna. Vilket hon gjorde efter många om och men men de minutrarna känns verkligen evighetslånga.
ATP - är det fritids och skolans förkortning på Avhämta i Tid Projekt (för ovetande föräldrar) känns som ett djävulskt påfund som någon har funderat ut bara för att ge oss föräldrar ett extra dåligt samvete och röra om i våra strukturerade planer.
ATP återkommer varje månad och varje månad är det föräldrar (jag är faktiskt inte ensam!) som glömmer bort att det är ATP just den onsdagen och att just den onsdagen stänger fritids kl 16. Prick - tror alltid fritidspersonalen optimistiskt men samtidigt har de satt i rutin att ringa runt till föräldrar till barn som inte hämtats upp strax innan kl. 16 väl medvetna om att de troligen glömt att det är ATP. Men samtidigt är inte personalen att klandra, de meddelar dessa dagar i början av varje termin. De påminner i veckobreven, de skriver stora lappar på dörrarna dagarna innan och på tidschemat där alla föräldrar noterar sina barns tider. Men ändå går det att missa.
Jag anser mig ganska bra på att trots allt komma ihåg dessa dagar och komma tidigare än kl 16 och hämta linnea. Jag brukar tillochmed säga till henne när jag lämnar att idag kommer jag tidigare för jag vet att det är ATP så ni behöver inte ringa.
Men ibland falerar man totalt. Även om jag skrivit in det i min kalender på internet som jag i princip kollar dagligen. Jag minns tillochmed att jag satt på jobbet och tittade på den flera gånger under dagen för att se vad som skulle ske i veckan men jag glömde att titta på samma dag och att läsa att det står ATP fritids 16 på kategorin Linnea. Så lyckligt ovetande lämnar jag jobbet 15:45 för att hinna fram lagom till 16:30. Trafiken var lite värre än vanligt men jag kände mig ganska lugn att jag skulle hinna. Ända tills det ringde i mobilen. Jag blev nästan lite lättad då jag trodde det var någon kompis förälder som ville höra om linnea kunde följa med dem hem och leka, men så bra var det inte, tvärtom, det var fröken på skolan som undrade om jag kom ihåg att det var ATP. Shit nej det har jag helt glömt ...En djup suck hördes i andra ändan av luren. Jag drog till med en extremt optimistisk tidsuppskattning, jag är där om en kvart -tjugo minuter. Ok säger fröken jag ska säga till Linnea det. När jag la på och tittade på köerna framför mig insåg jag att det säkert var minst en halvtimme kvar tills jag var framme vid skolan. Hjärnan går på högvarv och jag förbannar bilisterna omkring mig, när plötsligt en ljusglilmt. Jag slänger mig på mobilen igen och ringer upp pojkvännen. Ibland har man tur. Han var fortfarande kvar på jobbet som bara ligger 10min från Linneas skola. Kan du hämta henne? När han svarar att han kan så känner jag inte bara att en sten faller från mitt bröst utan även vilken oerhörd tur jag har som hittat en kille som han som alltid ställer upp och som alltid finns där. Sen får jag väl ha överseende med att vi missförstod varandra och jag åkte hem till honom och väntade medan han åkte hem och lämnade Linnea hemma hos mig. Jag tänkte att jag skulle ringa tillbaka och bekräfta att det var hos honom vi skulle ses men kom helt fel fram till att han kunde väl inte ha missat min tydliga betoning på att vi skulle ses hemma hos Dig.
Linnea var inte glad men det gick snabbt över och sen hade vi en ganska mysig kväll med en lyckad maträtt som leder till ett annat ämne där jag helt misslyckats men mer om det i ett annat inlägg.
Tyvärr avslutades den med att jag som så många gånger förr satt uppe och frustrerad väntade på att Linnea skulle sluta vrida sig i sin säng och somna. Vilket hon gjorde efter många om och men men de minutrarna känns verkligen evighetslånga.
Gunnilsestjärnorna
Idag har jag åter syndat. Jag har åter igen varit en av de sämsta mammorna som finns. Det är tur att min dotter är förlåtande och lyckligt ovetande än så länge. Om hon blir större och hittar till min blogg lär hon få reda på mycket hemska sanningar. För jag lär aldrig berätta dem frivilligt.
Gunnilsestjärnorna är något som skolan/fritids håller i. Jag har inte förstått vilka som får vara med men Linnea har varit med i tre år på rad och de två tidigare åren har det även varit med några fåtal grupper med en årsklass äldre barn. Det är en musiktävling som går i melodifestivalens anda och där barnen övar ett par veckor på att mima och dansa till populära låtar, de flesta från just melodifestivalen. Uppträdandet är inför publik, familj och vänner och med en röstning som leder till ett vinnande bidrag. Barnen har självklart räknat ut att det är gruppen med flest familjemedlemmar närvarande som vinner. Då ingen förälder/Syskon skulle annat än att våga rösta på något annat bidrag även om ens uppträdande barn inte rörde sig en millimeter.
Iår var Linnea med i en "stor" grupp så de räknade med en stor chans att vinna. Och självklart var vi bara tvugna att komma. Inte så mycket för att se uppträdandet som att vi skulle rösta. Jag hade det lite körigt på jobbet då jag sedan innan hade satt upp mig på "sent" pass och då är tvungen att jobba till 17. Det var skärtorsdagen och jag och en till kollega skulle jobba "extra" då min arbetsplats har stängt men vi i våran grupp måste vara bemannade. Jag hade i planeringen helt glömt bort att gunnilsestjärnorna skulle vara denna dag och hade trott att skolan och fritids skulle vara stängd denna dag. Dagarna innan insåg jag att så inte var fallet och med en krystad min så bad jag min kollega om att om få byta det sena mot det tidiga passet. Som tur var har jag snälla kollegor och han gick med på det även om han ångrade det senare och försökte byta tillbaka men då var bytt bytt. Ändå så lyckades jag inte ta mig från jobbet i tid då de sista arbetsuppgifterna drog ut på tiden helt självförvållat. Så jag kastade mig in i bilen körde antagligen som en dåre och kom insmygande i skolans matsal lagom till att inse att Linnea precis uppträtt.
Efter att ha lyssnat på några av de efterföljande bidragen och mer och mer undrade varför vi föräldrar överhuvudtaget tycker att det är värt att se våra barn dansa och mima till inspelade låtar uppklädda och inte låta detta stanna som en lek som kan göras hemma så hittade jag äntligen Linnea. Jag var en plikttrogen mamma och överöste henne med beröm och lät henne få uppfattningen om att jag faktiskt sett hennes uppträdande. Lika pliktroget röstade jag på min dotters grupp och sen fick jag trösta henne när hon åter igen kom på delad tredje plats. Jag lät däremot tröstande meningar som att gunnilstjärnorna inte är värt ett ruttet öre och att hela "tävlings" upplägget är helt ogenomtänkta stanna osagda. Tur nog kom dottern över även denna besvikelse i livet och traskar sakta vidare med ännu en erfarenhet i bagaget.
Gunnilsestjärnorna är något som skolan/fritids håller i. Jag har inte förstått vilka som får vara med men Linnea har varit med i tre år på rad och de två tidigare åren har det även varit med några fåtal grupper med en årsklass äldre barn. Det är en musiktävling som går i melodifestivalens anda och där barnen övar ett par veckor på att mima och dansa till populära låtar, de flesta från just melodifestivalen. Uppträdandet är inför publik, familj och vänner och med en röstning som leder till ett vinnande bidrag. Barnen har självklart räknat ut att det är gruppen med flest familjemedlemmar närvarande som vinner. Då ingen förälder/Syskon skulle annat än att våga rösta på något annat bidrag även om ens uppträdande barn inte rörde sig en millimeter.
Iår var Linnea med i en "stor" grupp så de räknade med en stor chans att vinna. Och självklart var vi bara tvugna att komma. Inte så mycket för att se uppträdandet som att vi skulle rösta. Jag hade det lite körigt på jobbet då jag sedan innan hade satt upp mig på "sent" pass och då är tvungen att jobba till 17. Det var skärtorsdagen och jag och en till kollega skulle jobba "extra" då min arbetsplats har stängt men vi i våran grupp måste vara bemannade. Jag hade i planeringen helt glömt bort att gunnilsestjärnorna skulle vara denna dag och hade trott att skolan och fritids skulle vara stängd denna dag. Dagarna innan insåg jag att så inte var fallet och med en krystad min så bad jag min kollega om att om få byta det sena mot det tidiga passet. Som tur var har jag snälla kollegor och han gick med på det även om han ångrade det senare och försökte byta tillbaka men då var bytt bytt. Ändå så lyckades jag inte ta mig från jobbet i tid då de sista arbetsuppgifterna drog ut på tiden helt självförvållat. Så jag kastade mig in i bilen körde antagligen som en dåre och kom insmygande i skolans matsal lagom till att inse att Linnea precis uppträtt.
Efter att ha lyssnat på några av de efterföljande bidragen och mer och mer undrade varför vi föräldrar överhuvudtaget tycker att det är värt att se våra barn dansa och mima till inspelade låtar uppklädda och inte låta detta stanna som en lek som kan göras hemma så hittade jag äntligen Linnea. Jag var en plikttrogen mamma och överöste henne med beröm och lät henne få uppfattningen om att jag faktiskt sett hennes uppträdande. Lika pliktroget röstade jag på min dotters grupp och sen fick jag trösta henne när hon åter igen kom på delad tredje plats. Jag lät däremot tröstande meningar som att gunnilstjärnorna inte är värt ett ruttet öre och att hela "tävlings" upplägget är helt ogenomtänkta stanna osagda. Tur nog kom dottern över även denna besvikelse i livet och traskar sakta vidare med ännu en erfarenhet i bagaget.
onsdag 18 april 2012
Stopp!
Det går för fort, redan en vecka sen sist?
Jag har varit på "kurs" på jobbet Måndag & tisdag och det känns inte som jag hunnit med något annat plus att jag varit väldigt trött på kvällarna.
Hade stallet i helgen och även om det var lungt så blev det inte så mycket mer än stall gjort.
Lördag blev det promenad för båda, 1h med amanda med sällskap av Hero/Maria runt oppänge, joggade lite med henne och hon fick trava. Jossan 30min skritt
Söndagen promenerade jag med Jossan som var ovanligt pigg och glad, slängde lite med frambenen´och hade sig. Amanda fick vila.
Igår tisdag så red Fanny (11år) lektion för ulle på Amanda, hon delade den med sin mamma Lena som red på matrose. De skrittade fram ute och hade dragit åt sadelgjorden lite dåligt så sadeln hade glidit fram i nedförsbacken och de hade nästan tappat den :o
Själv känner jag mig som vanligt stressad, vilket leder till att jag blir på dåligt humör och är lättirriterad. Har jag låg stresströskel? Tycker jag inte har så mycket att passa men det är frustrerande att försöka passa ihop läggningstider, mat till linnea med stallet & allt vardagligt som oxå ska fixas. Det är så mycket lugnare när jag bara har mig själv att tänka på och slipper ha dåligt samvete att hon inte får mat när hon ska och kommer i säng i tid. Eller så är det kanske bara jag själv som skapar det dåliga samvetet? Har jag dåliga rutiner i mitt liv? det känns som jag måste hitta en förändring.
Jag har varit på "kurs" på jobbet Måndag & tisdag och det känns inte som jag hunnit med något annat plus att jag varit väldigt trött på kvällarna.
Hade stallet i helgen och även om det var lungt så blev det inte så mycket mer än stall gjort.
Lördag blev det promenad för båda, 1h med amanda med sällskap av Hero/Maria runt oppänge, joggade lite med henne och hon fick trava. Jossan 30min skritt
Söndagen promenerade jag med Jossan som var ovanligt pigg och glad, slängde lite med frambenen´och hade sig. Amanda fick vila.
Igår tisdag så red Fanny (11år) lektion för ulle på Amanda, hon delade den med sin mamma Lena som red på matrose. De skrittade fram ute och hade dragit åt sadelgjorden lite dåligt så sadeln hade glidit fram i nedförsbacken och de hade nästan tappat den :o
Själv känner jag mig som vanligt stressad, vilket leder till att jag blir på dåligt humör och är lättirriterad. Har jag låg stresströskel? Tycker jag inte har så mycket att passa men det är frustrerande att försöka passa ihop läggningstider, mat till linnea med stallet & allt vardagligt som oxå ska fixas. Det är så mycket lugnare när jag bara har mig själv att tänka på och slipper ha dåligt samvete att hon inte får mat när hon ska och kommer i säng i tid. Eller så är det kanske bara jag själv som skapar det dåliga samvetet? Har jag dåliga rutiner i mitt liv? det känns som jag måste hitta en förändring.
lördag 14 april 2012
Konvalescentprogram Jossan
Hemgångsråd:
Ligament/senskada och pålagring i benhinna i senfäste
Hästen bör helst ledas och ridas på ett fast och jämt underlag. Djupt och gropigt underlag bör i möjligaste mån undvikas
Vecka 1-2 Vila i liten hage med skritt vid hand eller tömkörning 30min/dag
Vecka 3-4 Vila i liten hage med skritt under ryttare en gång dagligen 20-40min. Kan varvas med tömkörning, kan skrittas över bommar. Vid ridning ute rid i lätt kuperad terräng undvik branta backar där hästen lätt kan halka. Hästen får ridas i form och kan arbetas med enstaka steg sidförande
Vecka 5 Kan släppas i större hage med lugn kamrat. Ge lugnande veetranquil de första dagarna om hästen är stökig i hagen
Vecka 5-6 Skritt under ryttare en gång dagligen 40-60min som tidigare. Lägg in 2-4 korta travpass om 150-200m på rakt spår. Fortsatt skritt över bommar
Vecka 7-8 Skritt under ryttare en gång dagligen ca 1 timma med 3-6 korta travpass om 150-300meter inlagda
Vecka 9-11 Skritt under ryttare en gång dagligen ca 1 timma med ett par längre travpass ca 5 minuterx2 Vid ridning på ridbana rid ridbanans vägar men undvik voltarbete. Trav över enstaka bommar kan påbörjas
Vecka 12-14 Skritt och trav i ca 1 timma. 2-3 travpass om 5 min. Trav över serier med bommar. Lägg in några galoppfattningar men galoppera bara kort sträcka 100-150meter
Vecka 14-15 Ridning i ca 1 timma i varierat tempo. Galopparbetet kan successivt ökas men bör ske i ett lugnt och balanserat tempo. Konditionsträning med klättring kan påbörjas
Tänk på att risken för att skadan går upp är som störst om hästen rids trött. Då spänsten i muskulaturen minskar ökar genomtrampet och belastningen. Var därför noga med att alltid lägga in ett skrittpass mellan fysiskt ansträngande träningsmoment.
Tänk på att alltid sluta i tid, innan hästen blir trött
Ligament/senskada och pålagring i benhinna i senfäste
Hästen bör helst ledas och ridas på ett fast och jämt underlag. Djupt och gropigt underlag bör i möjligaste mån undvikas
Vecka 1-2 Vila i liten hage med skritt vid hand eller tömkörning 30min/dag
Vecka 3-4 Vila i liten hage med skritt under ryttare en gång dagligen 20-40min. Kan varvas med tömkörning, kan skrittas över bommar. Vid ridning ute rid i lätt kuperad terräng undvik branta backar där hästen lätt kan halka. Hästen får ridas i form och kan arbetas med enstaka steg sidförande
Vecka 5 Kan släppas i större hage med lugn kamrat. Ge lugnande veetranquil de första dagarna om hästen är stökig i hagen
Vecka 5-6 Skritt under ryttare en gång dagligen 40-60min som tidigare. Lägg in 2-4 korta travpass om 150-200m på rakt spår. Fortsatt skritt över bommar
Vecka 7-8 Skritt under ryttare en gång dagligen ca 1 timma med 3-6 korta travpass om 150-300meter inlagda
Vecka 9-11 Skritt under ryttare en gång dagligen ca 1 timma med ett par längre travpass ca 5 minuterx2 Vid ridning på ridbana rid ridbanans vägar men undvik voltarbete. Trav över enstaka bommar kan påbörjas
Vecka 12-14 Skritt och trav i ca 1 timma. 2-3 travpass om 5 min. Trav över serier med bommar. Lägg in några galoppfattningar men galoppera bara kort sträcka 100-150meter
Vecka 14-15 Ridning i ca 1 timma i varierat tempo. Galopparbetet kan successivt ökas men bör ske i ett lugnt och balanserat tempo. Konditionsträning med klättring kan påbörjas
Tänk på att risken för att skadan går upp är som störst om hästen rids trött. Då spänsten i muskulaturen minskar ökar genomtrampet och belastningen. Var därför noga med att alltid lägga in ett skrittpass mellan fysiskt ansträngande träningsmoment.
Tänk på att alltid sluta i tid, innan hästen blir trött
fredag 13 april 2012
Promenad + ridning
Torsdag 11 April: Promenad Jossan 20min vi gick med Pomelo - till vänster vände innan lilla backen och fick traska på i ett bra tempo för att hänga med Pomelo som var pigg och glad.
Amanda och jag tog en vända upp till masten, gick uppför backen och satt upp innan grusvägen. Travade och fick fram en lite friskare trav. Tog ett och ett halvt varv runt granplanteringen och sen halva varvet tillbaka i trav. travade även lite på grusvägen hem. Satt av innan backen och då fick hon fart även i skritten! Känns som hon allmänt är lite piggare?
Amanda och jag tog en vända upp till masten, gick uppför backen och satt upp innan grusvägen. Travade och fick fram en lite friskare trav. Tog ett och ett halvt varv runt granplanteringen och sen halva varvet tillbaka i trav. travade även lite på grusvägen hem. Satt av innan backen och då fick hon fart även i skritten! Känns som hon allmänt är lite piggare?
onsdag 11 april 2012
Tömkörning fullt ös
Tömkörde lilla Amanda igår och även om jag planerat att prova galoppen på henne så var tanken inte riktigt att det skulle bli sånt fullt ös som det blev :)
Tog min tömkörningspisk som har lite längre snodd än körpisken och det kanske var den som fick henne att få sån fart?
Började med att skritta och trava men ganska snart fattade Amanda galopp själv och jag lät henne rulla på, fullt ös medvetslös verkade vara hennes paroll även om hon ganska snällt höll sig på volten runt mig. När hon väl lugnat ner sig lite övade vi några galoppfattningar åt båda hållen och det gick bra. ca 30-40min.
Tog min tömkörningspisk som har lite längre snodd än körpisken och det kanske var den som fick henne att få sån fart?
Började med att skritta och trava men ganska snart fattade Amanda galopp själv och jag lät henne rulla på, fullt ös medvetslös verkade vara hennes paroll även om hon ganska snällt höll sig på volten runt mig. När hon väl lugnat ner sig lite övade vi några galoppfattningar åt båda hållen och det gick bra. ca 30-40min.
tisdag 10 april 2012
Dragit av sko
Då ska vi se, v14
Onsdag blev det promenad för Jossan och promenad med Amanda.
Torsdag & fredag - vila för båda
Lördag såg jag att Jossans bakskor satt uruselt. eller rättare sagt så satt de alldeles för bra hon har trampat på "innerskänklarna" så att de har böjts innåt och stor risk att hon trampar av sig dem. hon fick stå inne söndag morgon och jag åkte till stallet och drog av den skon som satt sämst. Det var inte helt lätt. Fel teknik dåliga verktyg och kass muskelstyrka. Jag lär inte bli hovslagare. jossan gillar ju inte att bli skodd och jag vågade inte sätta in hennes bakhov mellan benen som hovslagarna gör, skulle hon börja rycka har jag varken styrka eller tyngd att hålla kvar henne. Så det blev lite halvdant. Men tillslut fick jag av skon, har man påbörjat måste man ju avsluta. Hon fick gå i den lilla sjukhagen för att inte Pomelo skulle jaga henne och därmed öka risken för att hon ska trampa av sig skon. Men tror att hon kanske inte tyckte det var helt fel att få paus från Pomelo som bossat runt med henne lite och om lunchhögarna legat för nära så har han lyckats jaga bort henne från båda :o Hon skulle verkligen behöva morska upp sig lite och bli lite kaxigare.
Amanda fick en promenad upp runt oppänge, lite segt på vägen hemifrån och mycket raskare på vägen hem :) Hon är som en söt liten hund.
På söndagen red jag upp till oppänge på Amanda, rider bara korta sträckor och travar lite sen är det mycket promenad för hand. Duktig tjej även om det var mycket otäcka saker som hon tittade till på.
Påskhelgen firades hemma hos christians mamma med god mat och hans familj. Linnea tyckte det var lite tråkigt, speciellt när det inte var några andra barn och de vuxna bara pratade så hon sov en kort stund i mitt knä. sen gick vi lite tidigare hem och hon kunde leka med sin pojkvänn felix :) Christian och jag har även städat upp i hans garderob. Han har bara "slängt" in saker. nu tog vi ut allt och fick rensat ut en hel del som ska skänkas bort och slängas. upp med hyllor och lådor och in med allt som skulle sparas och konstigt nog fanns det gott om plats i garderoben när vi var klara. Får väl se hur lång tid det tar innan det är stökigt igen därinne ;) och i samma vända har vi fått klart en "hörna" i skräprummet där vi ställt in en säng till Linnea och en hylla så nu sov hon där hela helgen. Tror det är skönt både för henne och för christian och mig att ha delade sovplatser.
Måndagen - annandag påsk var en regnig dag. Amanda var utlånad tillFanny - Lenas 11åriga dotter som ridit några år på ridskola. Hon hade ridit runt masten och det hade gått bra. Hon vill gärna låna Amanda igen och jag vill gärna låna ut henne så det blir nog bra. Själv åkte jag till Lilians nya hus i Alingsås och hälsade på. och fick även hälsat på Majsans blivande fästman. Får bara hoppas att hon kommer igång och löper snart så får vi se om det blir lite kattungar :)
Onsdag blev det promenad för Jossan och promenad med Amanda.
Torsdag & fredag - vila för båda
Lördag såg jag att Jossans bakskor satt uruselt. eller rättare sagt så satt de alldeles för bra hon har trampat på "innerskänklarna" så att de har böjts innåt och stor risk att hon trampar av sig dem. hon fick stå inne söndag morgon och jag åkte till stallet och drog av den skon som satt sämst. Det var inte helt lätt. Fel teknik dåliga verktyg och kass muskelstyrka. Jag lär inte bli hovslagare. jossan gillar ju inte att bli skodd och jag vågade inte sätta in hennes bakhov mellan benen som hovslagarna gör, skulle hon börja rycka har jag varken styrka eller tyngd att hålla kvar henne. Så det blev lite halvdant. Men tillslut fick jag av skon, har man påbörjat måste man ju avsluta. Hon fick gå i den lilla sjukhagen för att inte Pomelo skulle jaga henne och därmed öka risken för att hon ska trampa av sig skon. Men tror att hon kanske inte tyckte det var helt fel att få paus från Pomelo som bossat runt med henne lite och om lunchhögarna legat för nära så har han lyckats jaga bort henne från båda :o Hon skulle verkligen behöva morska upp sig lite och bli lite kaxigare.
Amanda fick en promenad upp runt oppänge, lite segt på vägen hemifrån och mycket raskare på vägen hem :) Hon är som en söt liten hund.
På söndagen red jag upp till oppänge på Amanda, rider bara korta sträckor och travar lite sen är det mycket promenad för hand. Duktig tjej även om det var mycket otäcka saker som hon tittade till på.
Påskhelgen firades hemma hos christians mamma med god mat och hans familj. Linnea tyckte det var lite tråkigt, speciellt när det inte var några andra barn och de vuxna bara pratade så hon sov en kort stund i mitt knä. sen gick vi lite tidigare hem och hon kunde leka med sin pojkvänn felix :) Christian och jag har även städat upp i hans garderob. Han har bara "slängt" in saker. nu tog vi ut allt och fick rensat ut en hel del som ska skänkas bort och slängas. upp med hyllor och lådor och in med allt som skulle sparas och konstigt nog fanns det gott om plats i garderoben när vi var klara. Får väl se hur lång tid det tar innan det är stökigt igen därinne ;) och i samma vända har vi fått klart en "hörna" i skräprummet där vi ställt in en säng till Linnea och en hylla så nu sov hon där hela helgen. Tror det är skönt både för henne och för christian och mig att ha delade sovplatser.
Måndagen - annandag påsk var en regnig dag. Amanda var utlånad tillFanny - Lenas 11åriga dotter som ridit några år på ridskola. Hon hade ridit runt masten och det hade gått bra. Hon vill gärna låna Amanda igen och jag vill gärna låna ut henne så det blir nog bra. Själv åkte jag till Lilians nya hus i Alingsås och hälsade på. och fick även hälsat på Majsans blivande fästman. Får bara hoppas att hon kommer igång och löper snart så får vi se om det blir lite kattungar :)
onsdag 4 april 2012
Dröm och verklighet
Jag suckar djupt, jag har inte hittat en balans när det gäller tid och ekonomi. Lever hela tiden på gränsen och jag har ingen annan än mig själv att skylla på. När jag har pengar och tid över så hittar man så lätt ett sätt att göra slut på dem :p Eller så tar de yttre omständigheterna över som en sjuk häst, ett oplanerat barnkalas osv.
Men ändå kan man väl få drömma om dethär?
Men ändå kan man väl få drömma om dethär?
Lite av en drömgård, lagom mycket mark, lösdrift+ stall och ett fint hus. Synd att det är fel tid.
Månd & tisdag har jag promenerat med Jossan 30 min/dag snäll båda dagarna men igår var hon lite mer på tårna. Vi lärde oxå en bilist att om det går en häst mitt i vägen under en viadukt så ska man inte köra in och ställa sig i tunneln. Det slutar oftast med att hästen gör en helomvändning och står och stirrar ut bilen. I måndags snubblade hon lite och igår snubblade hon till en gång när hon skulle ner i diket och äta gräs :p
Amanda fick vila i måndags och igår red jag henne runt granplanteringen. Vi fick sällskap av Matrose och Lena och jag promenerade med henne uppför backen när vi kom upp till grusvägen hoppade jag upp och sen travade vi nästan hela vägen. Matrose och Lena vände sen och med lite övertalning så gick amanda och jag runt granplanteringen och travade sen på vägen tillbaka på grusvägen. Hoppade av innan nerförsbacken.
Lilla Amanda är iallafall ett sött litet A-barn även om hon inte är helt viljelös så är hon väldigt mild och snäll i tempramentet. Svår att inte tycka om liksom och jag är så glad att hon är min nu :)
måndag 2 april 2012
I can walk 500 miles
http://www.youtube.com/watch?v=tM0sTNtWDiI
Många mil lär det bli. Jossan har from Fredag påbörjat sin rehabilitering 1-2 veckor med 30min skritt/tömkörning.
Fredags gick vi till höger, bort till mekaniska. Tog henne i grimma och grimskaft och hoppades på det bästa. hon var ovanligt lugn var som jobbigast när hon försökte dyka ner i diket och äta gräs.
Lördag gick vi till vänster fram till trekorset. tog med ett spö bara för att kunna "peka" och det funkade så att hon inte försökte gå förbi mig.
Söndag gick vi till höger. Kom uppför backen mot mekaniska när vi mötte upp med Christian som tagit en promenad hemifrån sig. Vi gick tillbaka och hämtade upp sängen som stått i min "gamla" lägenhet.
Tyvärr är känslan med Jossan inte så bra. På söndagen snubblade hon till ett par gånger och att hon nästan känts lite seg och dämpad på promenaderna får mig att nojja över att hon inte är helt bra, kanske tillochmed sämre än i tisdags när vi var inne på kliniken :( hon är inte märkbart halt. Får fortsätta promenera och se om hon fortsätter snubbla.
Amanda red jag fredag och lördag. Fredagen blev en tur i paddocken. travade lite och hon knatar på, går lite med handbromsen i men är duktig och snäll. Lite vinglig.
Lördagen red jag ut uppför fjälletbacken och tog höger travade lite på rakan. skrittade sen mycket för hand och hoppade upp efter nerförsbacken och lite trav på rakan igen.
I lördags hjälpte jag Rebecca att fixa till vinterhagen. hon slog ihop två hagar till en stor. Det blåste riktigt kallt och var inget gött vårväder. Men man blev ganska varm i kläderna när man drog upp stolp. Helgen har varit lugn med mycket stallpyssel. Känns som man kan ha ett annat lugn när man bara har sig själv att tänka på.
Många mil lär det bli. Jossan har from Fredag påbörjat sin rehabilitering 1-2 veckor med 30min skritt/tömkörning.
Fredags gick vi till höger, bort till mekaniska. Tog henne i grimma och grimskaft och hoppades på det bästa. hon var ovanligt lugn var som jobbigast när hon försökte dyka ner i diket och äta gräs.
Lördag gick vi till vänster fram till trekorset. tog med ett spö bara för att kunna "peka" och det funkade så att hon inte försökte gå förbi mig.
Söndag gick vi till höger. Kom uppför backen mot mekaniska när vi mötte upp med Christian som tagit en promenad hemifrån sig. Vi gick tillbaka och hämtade upp sängen som stått i min "gamla" lägenhet.
Tyvärr är känslan med Jossan inte så bra. På söndagen snubblade hon till ett par gånger och att hon nästan känts lite seg och dämpad på promenaderna får mig att nojja över att hon inte är helt bra, kanske tillochmed sämre än i tisdags när vi var inne på kliniken :( hon är inte märkbart halt. Får fortsätta promenera och se om hon fortsätter snubbla.
Amanda red jag fredag och lördag. Fredagen blev en tur i paddocken. travade lite och hon knatar på, går lite med handbromsen i men är duktig och snäll. Lite vinglig.
Lördagen red jag ut uppför fjälletbacken och tog höger travade lite på rakan. skrittade sen mycket för hand och hoppade upp efter nerförsbacken och lite trav på rakan igen.
I lördags hjälpte jag Rebecca att fixa till vinterhagen. hon slog ihop två hagar till en stor. Det blåste riktigt kallt och var inget gött vårväder. Men man blev ganska varm i kläderna när man drog upp stolp. Helgen har varit lugn med mycket stallpyssel. Känns som man kan ha ett annat lugn när man bara har sig själv att tänka på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)