Tisdag: Nej, jag blev inte glad när min stallkamrat frågade mig via mail på förmiddagen om jag hastigt och lustigt kunde ta hand om hennes häst samma dag. Jag hade redan varit i stallet kl 6 och gjort iordning åt Jossan, för att på em/kvällen hinna rida Jossan, jogga, laga mat till Linnea och förhoppningsvis hinna umgås lite med henne innan jag skulle lägga henne. De veckor jag har Linnea är mina dagar planerade redan dagen innan för att jag ska ha koll på vad jag kommer hinna med. Ska jag ladda för att motionera en eller två hästar? Kommer jag behöva fixa stallet/rida/kvällsfodra innan/efter hon lagt sig? Kommer jag hinna rida någon innan jag lagar mat? Ska jag hinna klämma in ett joggingspass? Handla? Kör? Varje förändring i dessa planer innebär att jag måste ladda om och planera om, något jag inte alls har lust med när jag har en plan som redan känns bra. Så jag tackade nej, med ett oförtjänt dåligt samvete som följd.
Sen är min musarm verkligen inte glad, jag tappade borsten två gånger när jag borstade Jossan bara för att jag har svårt att greppa och det käns i armen (sticks och gör ont) vid vissa rörelser. Egentligen är det nog inte bra att rida *visslar*. Så jag bör inte anstränga den mer än nödvändigt.
Jag red Jossan i paddocken. Var lite vågad och längde stiglädrena ett hål på dressyrsadeln. Kändes lite som jag hamnade i framvikt men hamnade samtidigt bättre i sadeln så det var bara att försöka räta upp sig och trycka fram höfterna. Tyckte det kändes bra, lite svårare att driva med skänklarna i den djupare sitsen men får väl använda sätet mer. Travade längst med spåret och några varv på volterna. Har en hel del jobb kvar att göra med ställningen. försökte att rida lite med spöet liggandes ovanpå tummarna så att handen skulle vara stadig men tyckte det var svårt eftersom jag var tvungen att korta tygeln. Galoppfattningarna sitter fint men galoppen känns lite i nedförsbacke och som Jossan går med handbromsen i och hamnar väldigt mycket på fram. Mer energi? Antagligen och lite mer framåttänk, jag försökte sitta stilla och sitta lite bakåt och tänka upp. försökte galoppera lite längre sträcka- ca 2varv. Men det var jobbigt med tanke på att det stod folk vid långsidan och de tyckte jossan var otäcka och sen sprang deras hundar in och ut ur paddocken så en gång var jag tvungen att tjoa till dem att akta sig när jag kom galopperande.
Det är trevligt med sällskap & bra med "miljöträning" men ibland önskar jag att jag var helt själv.
Avslutade efter ca 1h jobb och det kändes som vi verkligen jobbat! :D 3 pass med vila emellan.
onsdag 3 april 2013
En känga till alla hundägare och föräldrar. Har ni koll?
Hundägare och föräldrar är två minst lika omdömeslösa och är tanklösa grupper. De tror att alla i deras omgivning tycker det är jättegulligt och trevligt med deras ouppfostrade och ofta odrägliga skyddslingar som de har med sig överallt. Släpper de lös barnen/hundarna och låter dem springa fritt och utforska verkar de avsäga sig från allt ansvar och bemöter varje påpekande med. Jaja sånt händer och skakar av sig varje uns av ansvarskänsla med en axelryckning.
Som oskyldigt drabbad får man stå ut med att ljudnivån ofta blir hög och man får akta sig för dem när de springer både framför benen och bilen. Man får även räkna med att man inte får ha något i fred. Man får stå ut att bli påhoppad och nerdrägglad men det värsta är att hundägarna och föräldrarna tycker nästan att vi ska vara tacksamma som får umgås med deras underbara skyddslingar. Vill man inte leka och roa dem så är man otrevlig.
Våga bara säga till eller ännu värre ge en välförtjänt utskällning när hunden/barnet inte är där de borde vara och gör något de inte får, då lär du få göra med en ilsken och beskyddande hundägare/förälder som ger dig ett ont öga eller skäller ut dig istället.
Och nej jag hatar varken hundar eller barn, men jag klarar mig utan dessa störande moment i min omgivning med tanke på hur inställningen från de som är ansvariga för deras tillsyn gör att de blir just det ett störande moment.
Som oskyldigt drabbad får man stå ut med att ljudnivån ofta blir hög och man får akta sig för dem när de springer både framför benen och bilen. Man får även räkna med att man inte får ha något i fred. Man får stå ut att bli påhoppad och nerdrägglad men det värsta är att hundägarna och föräldrarna tycker nästan att vi ska vara tacksamma som får umgås med deras underbara skyddslingar. Vill man inte leka och roa dem så är man otrevlig.
Våga bara säga till eller ännu värre ge en välförtjänt utskällning när hunden/barnet inte är där de borde vara och gör något de inte får, då lär du få göra med en ilsken och beskyddande hundägare/förälder som ger dig ett ont öga eller skäller ut dig istället.
Och nej jag hatar varken hundar eller barn, men jag klarar mig utan dessa störande moment i min omgivning med tanke på hur inställningen från de som är ansvariga för deras tillsyn gör att de blir just det ett störande moment.
Musarm
Nu har jag varit på besök hos företags sjuksköterskan för min musarm. Fick tid hos läkaren på måndag och hos sjukgymnasten imorgon.
Märkte igår när jag stod och borstade Jossan att jag tappade borsten två gånger för att handen vill inte greppa ordentligt. Hade även lite ondare efter ridningen. Lite bättre dock nu kan jag knyta näven och böja den lite frammåt det jag märker mest är att jag har svårt att greppa saker och hålla kvar/dra.
Det värsta är ju att det påverkar ridningen och stallarbetet. :p
Märkte igår när jag stod och borstade Jossan att jag tappade borsten två gånger för att handen vill inte greppa ordentligt. Hade även lite ondare efter ridningen. Lite bättre dock nu kan jag knyta näven och böja den lite frammåt det jag märker mest är att jag har svårt att greppa saker och hålla kvar/dra.
Det värsta är ju att det påverkar ridningen och stallarbetet. :p
tisdag 2 april 2013
Dåligt samvete när man säger nej
Varför får man alltid dåligt samvete när man säger nej? Måste man alltid ha en bra orsak annat än den att man har fullt upp med sitt eget? Ska man alltid ställa upp? Ska man alltid vara öppen för att åtsidosätta sina planer för att hjälpa andra? och när man säger Nej så gör man uppenbarligen den som frågade sur, även om man försöker svara med ett väldigt trevligt Nej. Vilket självklart leder till att man får dåligt samvete för att man är en dålig människa som inte ställer upp.
Det finns många tillfällen när jag säger ja, jo faktiskt för det mesta. Jag är ingen dålig människa trots att jag säger Nej och ska försöka sluta ha dåligt samvete för det.
Det finns många tillfällen när jag säger ja, jo faktiskt för det mesta. Jag är ingen dålig människa trots att jag säger Nej och ska försöka sluta ha dåligt samvete för det.
Annandag påsk
Jobbade på annandag påsk och efter jobbet åkte jag och hämtade Linnéa och blev bjuden på middag, vilket man inte tackar nej till, gratis är gott.
Sen fixade jag stallet men hoppade över att rida, släppte båda hästarna i paddocken där de fick gå och strosa en stund medan jag mockade och sen gick jag och satte lite fart i dem. Tanken var väl att de skulle trava men Jossan tyckte att jämfota galopp med bock var bättre och Amanda skulle ju inte vara sämre. Kan vara skönt för dem att få springa lite då deras hage är ganska liten.
Gick sen in och mös lite med Linnéa. Hon har påsklov och behöver inte lägga sig så tidigt men ändå skönt att hålla lite på sovtiderna så hon inte vänder dygnet helt.
Sen fixade jag stallet men hoppade över att rida, släppte båda hästarna i paddocken där de fick gå och strosa en stund medan jag mockade och sen gick jag och satte lite fart i dem. Tanken var väl att de skulle trava men Jossan tyckte att jämfota galopp med bock var bättre och Amanda skulle ju inte vara sämre. Kan vara skönt för dem att få springa lite då deras hage är ganska liten.
Gick sen in och mös lite med Linnéa. Hon har påsklov och behöver inte lägga sig så tidigt men ändå skönt att hålla lite på sovtiderna så hon inte vänder dygnet helt.
måndag 1 april 2013
Söndag - påskdagen, premiär för körning
Söndagen gick i flitets tecken. Alla tre blev motionerade.
Jossan - Red ut med Matrose/Emma, tog säveskogsrundan ner till svensby sörgård igen denna gång för att inte befästa hennes beteende att det var så otäckt där förra gången så det kändes bra med lite "tryggt" sällskap. Fast det visade sig att många gånger fick Jossan ta täten förbi otäcka saker, bla vid skjutbanan där det både var folk, presseningar, hästar, fyrhjulingar mm. Hon är trygg på sitt sätt men reagerar starkt vid vissa saker. Lite rödhårig. Liten trav och galopp hann vi med men annars tog vi det ganska lungt. Härligt vårväder med lite ljumare vindar.
Körde Amanda i paddocken, trav lite på volter och snett igenom, lite tempoväxlingar. duktig tjej. ca 40min.
Joggade 2,4km och gick resten av biten hem till Christian, ca 3,4km. Fruktansvärt segt i början men fick upp flåset sen. Åkte sen och kollade däckena på hästtransporten.
Jossan - Red ut med Matrose/Emma, tog säveskogsrundan ner till svensby sörgård igen denna gång för att inte befästa hennes beteende att det var så otäckt där förra gången så det kändes bra med lite "tryggt" sällskap. Fast det visade sig att många gånger fick Jossan ta täten förbi otäcka saker, bla vid skjutbanan där det både var folk, presseningar, hästar, fyrhjulingar mm. Hon är trygg på sitt sätt men reagerar starkt vid vissa saker. Lite rödhårig. Liten trav och galopp hann vi med men annars tog vi det ganska lungt. Härligt vårväder med lite ljumare vindar.
Körde Amanda i paddocken, trav lite på volter och snett igenom, lite tempoväxlingar. duktig tjej. ca 40min.
Joggade 2,4km och gick resten av biten hem till Christian, ca 3,4km. Fruktansvärt segt i början men fick upp flåset sen. Åkte sen och kollade däckena på hästtransporten.
Långfredag & påskafton
Minnet är kort, sitter här och funderar på vad jag gjorde på fredagen ... har ett vagt minne att båda blev motionerade. Ja jag red Jossan genom säveskogen och förbi "skjutbanan" och ner till Svensby sörgård, red över deras stallplan och upp på den andra grusvägen. som går tillbaka. Samma vända som jag letat upp i onsdags med Amanda. Det var mycket otäcka saker ute och speciellt runt sörgårdens stallplan. Jossan kändes lite väl taggad och tittig, trodde att hon skulle reagera på fåren men det gjorde hon inte, tills de började bräka när vi kommit förbi en bit. Då blev det otäckt och hon fick hjärtklappning och ville springa hem. Så det blev lite snurr på grusvägen och lite taktande, men tillslut lugnade hon sig lite och vi kom hem som vi skulle.
Amanda - Red jag ut på henne? Tror det :) Joggade även en sväng 3,4km, valde ett träningsupplägg som runkeeper hade men insåg efteråt att jag nog valt ett lite väl hårt. det böjrade med två pass 3,4km för att träningsdag nr tre (som var inplanerad samma vecka) skulle man springa 8,7km, jag kan säga att jag var tillräckligt mör efter att ha joggat de 3,4kilometrarna även om det hade känts ganska bra när man väl fick igång andningen. Fick välja om och ta ett program med mål 5km och med lite lugnare uppstartstempo och körde andra passet på söndagen.
Påskafton - lördagen är lättare att minnas :). Jag var uppe tidigt hade sovit över hos Christian och åkte hem till katterna och åt frukost, äggröra, rågbröd och gravad lax, mums. Lite får man lyxa till det under påsk :)
Ut i stallet och fixade och hjälpte till att göra iordning Amanda till Sofie som skulle hoppa henne. Jag hann tyvärr inte titta så mycket men det lilla jag såg såg riktigt bra ut, fick hoppa tre hinder på diagonalen och sen längst med ena långsidan. Med fokus på att det skulle vara roligt och att hon ska tänka när hon hoppat ett hinder att det kommer en till uppgift. Ulle tyckte hon både blivit mycket starkare och att hon hela tiden gör framsteg och Sofie tycker att hon är väldigt okomplicerad och trevlig :) Troligen har våra turer i skogen gett lite resultat styrkemässigt. Jag antar att det är lite svårare för henne att hoppa henne då hon oxå är lite större. Jag pratade med Ulle efteråt och hon tyckte nog att någon av medryttarna kunde prova på nästa gång men att det ska ske med tränare.
Jag red cavalettiträning med Jossan och det gick över förväntan. det var Två olika serier, en med 5bommar längst med ena långsidan och sen 3 bommar snett igenom efter kortsidan - med kort avstånd (4,5 fot á storlek 37 ;)). Sen tre bommar med långt avstånd (6,5 fot) längst med andra lågsidan och sist snett igenom och tre bommar med långt avstånd. Så man red som på en åtta men inte med böjda bågar utan man skulle se till att komma på raka linjer över bommarna. Korta och länga traven med andra ord! Lite slarv ibland och då slog vi i bommarna, och över bommarna med långt avstånd fick jag tipset att räta upp mig och sätta mig mer bakåt så att hon skulle få rum att länga sig framåt och då gick det mycket bättre. Sist fick jag korta riktigt mycket men behålla energin och det kändes som att hon jobbade riktigt ordentligt, duktiga tjejen! Är supernöjd och det var en riktig rolig träning.
Sen hasta duscha och hasta iväg till Christians mamma där hela hans familj samlades vid 14. Jag var lite trött och seg och åkte hem vid 20 tiden och stannade sen hemma och somnade nog ganska tidigt på soffan. Mat och träning + sol. Det söver gott.
Amanda - Red jag ut på henne? Tror det :) Joggade även en sväng 3,4km, valde ett träningsupplägg som runkeeper hade men insåg efteråt att jag nog valt ett lite väl hårt. det böjrade med två pass 3,4km för att träningsdag nr tre (som var inplanerad samma vecka) skulle man springa 8,7km, jag kan säga att jag var tillräckligt mör efter att ha joggat de 3,4kilometrarna även om det hade känts ganska bra när man väl fick igång andningen. Fick välja om och ta ett program med mål 5km och med lite lugnare uppstartstempo och körde andra passet på söndagen.
Påskafton - lördagen är lättare att minnas :). Jag var uppe tidigt hade sovit över hos Christian och åkte hem till katterna och åt frukost, äggröra, rågbröd och gravad lax, mums. Lite får man lyxa till det under påsk :)
Ut i stallet och fixade och hjälpte till att göra iordning Amanda till Sofie som skulle hoppa henne. Jag hann tyvärr inte titta så mycket men det lilla jag såg såg riktigt bra ut, fick hoppa tre hinder på diagonalen och sen längst med ena långsidan. Med fokus på att det skulle vara roligt och att hon ska tänka när hon hoppat ett hinder att det kommer en till uppgift. Ulle tyckte hon både blivit mycket starkare och att hon hela tiden gör framsteg och Sofie tycker att hon är väldigt okomplicerad och trevlig :) Troligen har våra turer i skogen gett lite resultat styrkemässigt. Jag antar att det är lite svårare för henne att hoppa henne då hon oxå är lite större. Jag pratade med Ulle efteråt och hon tyckte nog att någon av medryttarna kunde prova på nästa gång men att det ska ske med tränare.
Jag red cavalettiträning med Jossan och det gick över förväntan. det var Två olika serier, en med 5bommar längst med ena långsidan och sen 3 bommar snett igenom efter kortsidan - med kort avstånd (4,5 fot á storlek 37 ;)). Sen tre bommar med långt avstånd (6,5 fot) längst med andra lågsidan och sist snett igenom och tre bommar med långt avstånd. Så man red som på en åtta men inte med böjda bågar utan man skulle se till att komma på raka linjer över bommarna. Korta och länga traven med andra ord! Lite slarv ibland och då slog vi i bommarna, och över bommarna med långt avstånd fick jag tipset att räta upp mig och sätta mig mer bakåt så att hon skulle få rum att länga sig framåt och då gick det mycket bättre. Sist fick jag korta riktigt mycket men behålla energin och det kändes som att hon jobbade riktigt ordentligt, duktiga tjejen! Är supernöjd och det var en riktig rolig träning.
Sen hasta duscha och hasta iväg till Christians mamma där hela hans familj samlades vid 14. Jag var lite trött och seg och åkte hem vid 20 tiden och stannade sen hemma och somnade nog ganska tidigt på soffan. Mat och träning + sol. Det söver gott.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)