jag blir ärligt talat upprörd när jag läser på forum åsikter från de som avlar med raskatter. Alla avel med hus/bond katter ses ned på och betraktas som oseriös. Lägger man inte x antal pengar på sin uppfödning och tar semester när katten ska få sina ungar är man oseriös, testar man inte avelsdjuren och väljer ut en dyr hane så är man oseriös, osv osv.
Ska jag släppa en bomb här? jag anser att charmen med och att huskatterna är såpass friska och att man inte behöver testa varje kull är just för att de får gå ut och hitta sin egen friare. När människan styr och parar utefter sina kriterier blir det ofta skit tillslut. Kattungar med för stora huvuden som måste snittas ut, kattraser med genetiska och ärftliga sjukdommar som måste testas. diabetes mm. samma sak med hundar de är så sönderavlade för man vill ha fram vissa egenskaper som är mode i för tillfället men i längden så får man massor av bieffekter, mopsar med andningsproblem, Labbar med höftledsproblem, boxrar ochblodhundar med ögonproblem.
Det är därför huskatten är den enda "kattrasen" och det enda domesticerade husdjuret som kommer att överleva ifall människan skulle försvinna imorgon. För att människan är inte inne och styr vilken hane de ska para sig med. För att de är uppfödda att klara sig själva. men samtidigt är dagens huskatt så tama att de har sitt "hem", de har jaktinstinkt kvar och kan överleva. de är självständiga men tama. Jag älskar den kombinationen med huskatten. Samtidigt är huskatten en sån variation av individer, det finns hemmakära huskatter som älskar att bli klappade och håller sig hemmavid och sen finns det riktiga strövare som är borta flera dagar i rad och som knappt vill få en klapp när de kommer hem. men för mig som gårdsägare och husägare är även jaktinstinkten så viktig, de är inte bara ett husdjur, de är ett nyttodjur. De har sin uppgift. Att hålla nere möss och råttor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar