Jag har läst klart Gone girl - vilket gick ganska snabbt.
Den var bra och jag kan tänka mig att titta på filmen oxå. Sen kan man väl alltid disskutera slutet ;)
Det var lite roligt om man nu har svart humor, för jag kände igen mig i hennes strävan efter perfektionism och här kommer en spoiler. Detta stycke - speciellt sista meningen fastnade extra mycket:
"Jag Nick Dunne, som förr i tiden så ofta glömde många detaljer, är numera en man som i efterhand går igenom samtal för att försäkra sig om att han inte sagt någonting som kunnat förarga henne, för att försäkra sig om att han aldrig sårar hennes känslor. Jag lägger allting hon gör under dagen på minnet, kommer ihåg vad hon tycker om och vad hon ogillar, om hon skulle få för sig att fråga mig om det. Jag är en fantastisk äkta man för jag är livrädd för att hon ska döda mig."
Är det så man får pli på dem, karlarna i sitt liv ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar