onsdag 10 april 2013

Att tiga och svälja ...

och vara en hjälpsam medmänniska eller säga ifrån och vara en otacksam bitch.

På senare tiden har jag varit det senare. Jag försöker framföra mina åsikter på ett trevligt sätt, men känner redan när jag öppnar munnen eller börja trycka på tangenterna att oavsett vad jag säger och skriver kommer jag att framstå som en tyken surkärring. Bara genom att ta upp ämnet eller när jag säger Nej.

Men just nu är det så att jag är mer intresserad av att värna om min egentid och är rentutav egoistisk i det jag gör, mer än att måna om andras göromål och inte är lika mån om att de mänskliga relationerna inte kantstötts när jag inte har lust att ställa upp.

Det senaste ifrånsägandet är att jag inte har lust att hjälpa till att ta av bandage/täcken på hästarna på morgonen, vilket inte ingår i stalltjänsten. Det går snabbt och är ingen större arbetsbörda. Men samtidigt så är det ett extrajobb som blir ett störande moment på morgonen när man ska försöka hinna med så mycket annat.

Samtidigt är det många saker jag låter gå outtalat, som tex morotsinköpen som jag gör tillsammans med en tjej i stallet. Hon är trevlig på alla sätt, men jag kan inte påstå att jag tycker att det funkar bra. Faktiskt så jag funderar på att överhuvudtaget lägga ner allt framtida sammarbete med någon. en öde ö känns väldigt lockande.  Men jaja, jag vet när någon frågar mig eller när jag kommer på en bra idee så lär jag väl falla dit igen.

Igår Tisdag red jag ut på Jossan. Samma vända upp till fjälletvägen och fram till sommarstugan, nu visste hon mycket väl att hon skulle galoppera och det var nästan omöjligt att få henne att trava när jag tog tyglarna. Hon började direkt "hoppa" in i galoppen, hm inte så bra fattningar med andra ord och lite huvudet upp och tjosan hejsan. Vi stötte på lite otäcka saker på vägen ut, tex en mamma och son med cyklar som vi senare hann ifatt vid fikaplatsen och sen var hon lite extra tittig och på tårna. Lite skutt åt sidan för stenar och annat otäckt. Sista raksträckan hem bestämde jag mig för att kräva trav först och när vi sen rullade in i galoppen från traven blev den mycket bättre. Dendär sista rakan är alltid bäst av någon konstig anledning. Hon kändes varken trött eller svettig när vi kom hem. Gött. Stretching och linement både på hals och rumpa.

Satt sen uppe och hängde alldeles för sent och kom inte i säng förren vid 23:45.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar